jag tänkte nu så här kvart i ett på natten att jag skulle fundera över det året som varit och på något sätt sammanfatta det i text och se vad jag kommer fram till.

 

om jag tittar tillbaka på året som varit så tänker jag på att jag mått rätt dåligt faktiskt. under en lång period där så var jag väldigt nere. hela jag var en annan person, jag mådde skit och jag var inte den genomglada emelie som jag brukar vara annars. och grejen är nog den att jag pressade mig väldigt mycket till att försöka må bättre. ständigt försöka tänka annorlunda och tänka att nej men det här är inte jag vad är det som händer så här ska det inte vara. men det var så. jag var så. och jag mådde så. då. då mådde jag så. och det var svårt för mig att acceptera, för självklart ville jag inte må så. men jag var tvungen att ge det tid. jag var tvungen att vänta till rätt tid att befinna mig på rätt plats för att det skulle ta en vändning för mig. och det gjorde det ju till slut. jag mår bättre nu, och människor säger igen att jag sprider glädje, och jag blir återigen ihågkommen för min glada personlighet, som det brukade vara. som jag vill att det ska vara.

 

men jag har  inte bara bråkat med mig själv. jag har även lärt mig oerhört mycket av detta år. jag har insett vad jag står för. jag har upptäckt olika saker jag brinner och kämpar för. saker som intresserar mig och som utvecklar mig. som gör mig till en mer utbildad och smartare person. en människa som vill lära sig mer om saker och som börjar kunna lista ut saker och ting. vad jag vill med mitt liv. kanske inte vad jag vill jobba som eller vad jag ska utbilda mig till. men andra saker. så som vem jag vill vara. vad jag vill lära mig i och av livet. och det känns tryggt. jag känner mig trygg i mig själv och min tro. även om min tro vacklat och jag har halkat runt så har jag aldrig släppt taget om den. det kommer jag aldrig göra heller. det har jag lovat både mig själv och Honom. jag har saker under konstruktion i mitt liv, så som min självbild och om min framtid. men det får ta tid, och den här gången tänker jag låta det göra det. 

 

jag har fått låtit andras lycka gått före min egen. jag har fått förbi se mig själv för att låta andra ta plats.
mitt tålamod har fått övats på rejält, men lika så hela jag. jag har varit under träning detta år. med mig själv, min självbild, mitt mod, min stabilitet i min tro. jag har fått träna ännu mer på att se saker ur olika perspektiv, och jag har fått öva upp min källkritik. källkritik både inom skolarbeten och i vanliga livet.
min syn på samhället kommer aldrig se likadant ut som det gjorde för ett år sen. när jag insåg det blev jag först skitarg och besviken, för just då mådde jag inte bra av den insikten. nu har den insikten gjort mig stark, och målmedveten. jag har fått tänka i större perspektiv, och inte endast på mig själv, och det har varit uppbyggande för många andra än bara mig själv. 

 

men jag har fått varit med om fantastiska saker. och jag har även fått uppleva fantastiska saker. jag har fått se kärlek. glädje. upplevt min första riktiga konsert. jag har fått hoppa från sju meter från en klippa rakt ner i vattnet. jag har trott jag varit kär, och är fortfarande inte säker på om jag var det eller inte. antagligen inte, eller? jag har fått uppleva fantastiska vänskaper. jag fick gå på liseberg för första gången på sju år. jag åkte till stockholm med min en av mina finaste vänner helt utan föräldrar för första gången. jag har fått varit med om när Gud gjort fantasiska saker i människor. jag har fått varit med om hur det känns när det äntligen lönar sig efter att ha arbetat hårt med något samtidigt som man jobbat med sig själv och egentligen inte orkat med någonting. jag har skapat och återskapat starka band mellan mig och människor. jag har varit utomlands för allra första gången i mitt liv med min bästa vän. jag har fått uppleva rus i hela kroppen och fjärilar i magen. jag har fått upplevt lycka när det egentligen är ganska mörkt runt omkring. jag har fått varit med om och upplevt tusentals med saker. och det är jag så tacksam för. jag är så tacksam att livet fortsätter fastän att du inte vill. jag är tacksam över att jag är tacksam igen.

 

och även om det här året inte blev som jag ville till och från. och även om jag inte mått som jag velat under vissa perioder. även om saker och ting inte blev av och även om saker och ting hände som inte skulle hända. så är jag ändå här. den 27e december 01. 15 och är nöjd med det här året ändå. och vad mer kan man begära, egentligen?